Maskrosbarn!

Jag minns fortfarande den där dagen! Vi bodde på landet och ett brev hade kommit den dagen! Brevet var långt men jag minns det som igår hur jag läser raderna upp och ner och om och om igen! Att jag var annorlunda eller inte som alla andra och att vår familj någonstans skiljde sig från andra kunde jag ju snabbt lista ut. Med tanke på att det som för andra var en självklarhet, var något som hos oss alltid saknades!

Vi var aldrig en helhet, en familj eller några som höll ihop likt andra "normala" familjer! Varför visste jag inte, nu vet jag! Den där dagen förstod jag!
Jag förstod varför det här kriget inombords funnits där oförklarligt men jag kunde aldrig förstå vad som komma skulle! Vem jag skulle bli eller hur mitt liv skulle kantas av svårigheter och mitt eget missbruk kunde jag aldrig ana! Med facit i hand så är det inte konstigt att mitt liv blev så jag visste inte annat egentligen då! Jag visste bara varför min familj och så även jag var annorlunda andra/-s!

KNARK

Mamma! Vad är knark?
Det var så jag fick veta att en del av min familj var trasig! Det skulle senare visa sig att hela vår familj var trasig.
Det är också här jag förstår hur lätt det är som maskrosbarn att hamna där själv! För det är det som min blogg till största delen kommer att handla om vägen in i mitt eget missbruk och vägen ut ur det! De allra största svängningar och kontraster desperata handlingar men framförallt en borttappad själ!





Tack snälla jag att jag fick se dig!
Jag visste aldrig vem jag var men jag vet att jag saknade dig under lång lång tid!

Jag vill prata om känslor, förmedla och bearbeta. Reda ut, kanske hoppa över. Jag sitter här på balkongen,vinden blåser i håret denna varma sommardag!
Jag är ensam, det händer inte så ofta att jag har tid och rum för reflektioner! Inte heller har det funnits något vidare utrymme för att dela min historia, det kanske gör det nu.

Det här är början av min berättelse kanske når den ut, kanske inte alls! Den skrivs mest för att tömma det som gjort så ont så länge på insidan! Det finns idag glada saker att skriva om men dom kom av den historia jag ska dela med mig utav!

Självklart är allt jag skriver här i bloggen inte en direkt förankring till en verklig händelse alla gånger! Inte heller till en direkt person! Andra gånger kommer den vara det men alltid med medkänsla ödmjukhet integritet och respekt! Allt negativt i mitt liv är förlåtet, inte glömt, men förlåtet! Och med det kunde jag så även förlåta mig själv!

För det är det jag vill förmedla vikten av att inte klandra sig själv eller andra!
Här och nu oavsett vad som hände igår! Själv-reflektion och personlig-utveckling, möjligheten att påverka det vi kan!

Möjligheten att bli och vara den vi vill!
För är det inte så, att vi alla har samma chans, oavsett om vi getts samma förutsättning?!
fet text